Tempelherreorden Storpriorat Skandinavien

Tempelherreorden Storpriorat Skandinavien

Tempelherrekorset

Fråntho kors artikel ur Tempelherreordens jubileumsskrift sammanställd av Grand Prior Owe Wagermark från texter författade av Jan Rosenberg, Storofficer, Storsekreterare em och Jan Stenberg, Storofficer, Storkaplan.

En ofta återkommande fråga, är varför Tempelherrekorset ser ut som det gör. Varför har det två tvärbalkar när den gängse bilden i litteraturen ofta visar likheter med t.ex. ett mantuanskt kors eller johanniterkors (malteserkors).

Vi Riddare av Tempelherreorden bär vårt röda Tempelherrekors som tecken på tillhörigheten till en internationell, andlig och kristen riddarorden.

Vårt Tempelherrekors har sitt ursprung i ett så kallat Patriarkalkors, eller snarare ett störtat – omvänt – dito. Dess utformning har ett relativt ungt ursprung och fick sin nuvarande form under förra seklet, under nuvarande Tempelherreordens Regent Dom Fernando Pinto de Sousa Fontes fars regenttid (1942 - 1960). Patriarkalkorset användes dock redan från år 451 som heraldiskt tecken för Patriarken av Jerusalem, den högste kristne företrädaren på en av kristenhetens viktigaste platser.

Ordensregenten har personligen valt att beskriva Tempelherrekorset som ett omvänt Lorrainekors (Lothringenkors). Detta kors är väl känt sedan andra världskriget, då general Charles de Gaulle nyttjade det som symbol för det fria Frankrike. Det finns en tydlig koppling mellan Lorrainekorset och Philippe d'Orléans, hertig av Orléans. Den 22:e mars 1705 när Orden officiellt återuppstod på Versailles slott, var det enligt fransk lag förbjudet att bära Tempelherreordens röda kors, varför Orden tog till sig "ett annat" kors och förde därmed åter fram Tempelherreorden i ljuset, efter närmare 400 år i tystnad. Hertigen av Orléans valde just ett Lorrainekors som Ordenssymbol. Hertig Filip blev snart också regent i Frankrike och när han fortsatte som Stormästare betydde det att Tempelherreorden igen var en laglig organisation.

Värt att notera är också att Gottfrid av Bouillon, som under första korståget intog Jerusalem 1099, var just hertig av Orléans.

Vårt Tempelherrekors ses av vissa grupper inom katolska delen av Europa som ett omvänt "Apostoliskt dubbelkors". Detta möjligen som ett uttryck av respekt för den apostoliska Fadern av Rom, Påven.

Vid tillkomsten av den nya ordenssymbolen valde vissa priorat att behålla en äldre utformning av det röda korset, en modifierad form av S:t Georgskorset (eller Mantuanskt kors eller Johanniterkors/ Malteserkors). Vissa historiker anser att ordens ursprungliga kors var ett Latinkors i rött.

Ursprungligen, under korstågstiden, användes uttrycket "att ta på sig korset..." dvs. lämna familj och ägodelar för att i stället ansluta sig till ett korståg. För att göra bildspråket åskådligt delade man i Clermont, Frankrike, i november 1088, ut tygkors till alla som lovade att ge sig ut på korståg. Korset syddes fast på ytterplagget vid skuldran, inte bara som symbol för ett heligt löfte utan också som ett tecken på att korsfararen var berättigad till vissa privilegier och dispenser. Senare, sannolikt den 27 april 1147, tilldelade påven Eugenus III Riddarna av Tempelherreorden rätten att bära det scharlakansröda korset över hjärtat (på den i övrigt vita dräkten) "... så att tecknet skulle tjäna som en sköld och så att de aldrig skulle frestas att vända och fly...". Martyrens röda färg placerades ovanpå kyskhetens vita färg. Riddaren skulle kontinuerligt påminnas om sin beredskap att offra sitt eget blod för den goda saken skull.

coin 01 coin 02

Vid senaste symbolförändringen kan även bilden av Kristi fattiga riddare ha varit betydelsefull, då i den gamla ordensstämpeln, som används än idag av Ordensregenten, två riddare på samma häst finns avbildad.

Tolkningar av symbolerna i det nuvarande Tempelherrekorset symboliska tolkning har och kan givetvis variera under olika tider och i olika sammanhang och ges olika innebörd.

Den symboliska helheten och betydelsen av vårt Tempelherrekors kan dock ges följande innebörd, vars ursprung vi finner i Bibeln och vars knytning till kyrkans urgamla symboler är tydlig.

Vårt Tempelherrekors i rött består av två kors i ett med en krona överst.

  • Det stora korset symboliserar Kristi död på korset, som medförde världens frälsning.
  • Det lilla korset är en symbol för Kristi efterföljare, som tillhör honom och följer honom.
  • Kronan är symbol för Kristi törnekrona, som blev en segerkrona.
  • Den röda färgen är symbol för Kristi död på korset och för martyrernas blod, vilka sökt leva i hans efterföljd.

Så här talar Bibeln om Kristi efterföljare, där vi i Tempelherreorden har varit och är med än idag:

Citat1

Matteusevangeliet kapitel 16, vers 24

Citat2

Matteusevangeliet kapitel 10, vers 38

Som vi konstaterat inledningsvis, är dubbelkorset som sådant inte ett sentida påfund i Tempelherreordens historia. Tvärtom har dubbelkorset, i olika skepnader, snart 300-åriga anor inom Orden och är bunden till Ordens mest prominente företrädare sedan medeltiden. Det tvåarmade korset är också starkt förbundet med det kristna Jerusalem, dels via dess patriarker, dels via anföraren av de första korstågen.

Tempelherrekorset i sin nuvarande skepnad står därmed starkt!

Jan Rosenberg, Storofficer
Storsekreterare em

Jan Stenberg, Storofficer
Storkaplan